Efter ett projekt som tagit ett och ett halvt år så har Mjölkö nu en ny kollektivtrafikbrygga, Ångbåtsbryggan. 

Vi i Samfälligheten har anledning att tacka de Mjölköbor som med arbete och annat bidragit till att projektet kunnat genomföras framgångsrikt bl a Göran Löfström och Christer Egert.  Ett särskilt tack bör vi rikta till Joakim Peters och hans medarbetare i Saxarens Brygg som trots en fulltecknad kalender frigjort tid till markarbeten och snickerier både till den tillfälliga bryggan och den nya bryggan. 

Vad är det då för brygga vi fått? Dimensionerna på den nya bryggan är identiska med den gamla frånsett att bryggan är lite högre över vattnet och fronten har dragits ner mot vattnet, allt för att möta kraven från Waxholmsbolaget. Vår tidigare brygga var en betongbrygga som stod på botten på betongstöd dubbade till botten. Bryggan var gjuten på plats och uppfyllde väl dåtida (1950-talet) krav. Den brygga vi har nu står på stålkärnepålar och är av en mycket stark konstruktion. Den brygga vi konstruerade först var av samma konstruktion men av en lägre hållfasthetsklass. Kravet från Trafikverket för att få bidrag till bryggbygget var att bryggan konstruerades till en högre hållfasthetsklass. Omkonstruktionen försenade bygget med ca sex månader då vi inte fick arbeta i vatten under sommarmånaderna, övrig försening kan nog hänföras till entreprenören och hans allokering av resurser till bygget. 

Stålkärnepålar används numera allmänt vid grundläggning i homogent berg. Fördelen med stålkärnepålar är att förankringen till berg kan göras på ett kontrollerat sätt i torr miljö. Trafikverket kräver att betongfundament skall gjutas torrt, d.v.s att en kofferdam byggs kring gjutningen. En mycket dyr process  med vårt vattendjup, 4 m. Stålkärnepålar består, utifrån och in av; ett polyetenrör som skydd mot mekanisk påverkan av is, mm, därinnanför ett stålrör diameter 320×10 mm av rosttrögt stål och innerst en stålkärna diameter 76×13 mm av höghållfast stål. Stålröret är inborrat ca 1,5 meter i fast berg och tätat mot omgivningen. Stålkärnan är inborrad ca 7 m i berget. Stålkärnan är fastgjutet i berget och provdragen med 90% av sträcklasten för att säkerställa att stålkärnan är väl förankrad i berget. Såväl stålkärnan som stålröret är fyllda med cement. Varje stålkärnepåle klarar en drag- och trycklast om 1500 kN dvs ca 150 ton. Troligtvis högre trycklast då stålrörets bärighet inte beaktats i hållfasthetsberäkningarna. Bryggan står på 10 pålar. Stålkärnepålarna är inte stela så bryggan kommer att röra sig ca 3 mm när de tunga Waxholmsbåtarna lägger till. Bryggan kommer också att röra sig pga termisk påverkan. Denna rörelse är i storleksordningen 5-10 mm. Därav den öppna skarven mellan brygga och landfäste.  

Belysningen på bryggan är styrd av en fotocell och utformad så den inte stör befälhavarna på Waxholmsbåtarna.

Konstruktionslivslängden för bryggan med landfäste är 80 år. En trolig livslängd för en väl underhållen brygga är i storleksordningen 120 år. 

Gösta Lindh

Om man vill se hur det gick till att få till en ny brygga så kan man se hela historien på : https://mjolkon.se/bilder/bilder-angbatsbryggan/