Mjölkös förhistoria

Finns det egentligen inte mycket skrivet om. Så man får googla fram det som finns och sedan lägga till hörsägen. Den riktigt tidiga tiden om öarna kring Saxarfjärden kan man finna i Fåglaröbornas utmärkta skrift ”Fåglarö-skärgårdsö i Saxarfjärden”.

Mjölkö var från början två öar som genom landhöjningen blev till en sammanhängande ö förbunden av det som nu är fältet utefter Mjölkövägen förbi midsommarplatsen. Den är gammal sjöbotten. Inte nog med det. Under snuskperioden 16-1700-talet fanns inget avloppssystem i Stockholm stad. Man slängde helt enkelt slasksopor och träck direkt ut på gatan. Det samlades ihop då och då och transporterades till- och lastades på pråmar nere vid kajerna. Dessa pråmar bogserades ut till öarna närmast staden. Med tiden blev dessa öar alltför belamrade med detta gods och man var tvungen att söka sig längre ut. Då blev Mjölkö aktuellt och man la till pråmarna längs in i Norrviken. På en stenlagd stig ut på fältet kärrade man ut lasten och tömde. Förmodligen är det därför ett näringsrikt fält.

Bebott blev inte ön förrän ca 1711 då den första torparen etablerade sig. Den siste registrerade torparen flyttade 1802. Efter torpartiden var det ibland öde och ibland arrenderades det av bönder. Under en viss tid fram till 1945 av familjen Eriksson, farföräldrar till Sten Brintler och morföräldrar till Björn Jansson. Det året övertog familjen Hamnholm fastigheten efter flykt från Estland som ockuperats av Ryssland under andra världskriget.

Ur skrift från Österåkers Hembygds- och fornminnesförening/torp:

”Mjölkö är en ö utanför Flaxenvik och var dagsverkstorp under Margretelund. Förutom dagsverket och arbetet på torpet hade torparen även fiske som binäring, ett viktigt tillskott till hushållet. Det påstås att namnet kom av att mjölk från öarna samlades in här på ön för att sedan fraktas vidare. Var exakt torpet låg kan vi i dag inte riktigt säga. Det finns två hus av äldre datum på platsen. Det ena har flyttats hit från ett ställe 200-300 m norr ifrån. Det är ett lågt timrat hus bestående av kök och kammare. I ena änden av huset var det förr svinstia, sägs det, inte alls ovanligt. Förr bodde man ju vägg i vägg med husdjuren för att spara värme. Detta hus är idag sommarbostad. Den andra stugan är ombyggd och tillbyggd. Ursprungligen var den ett tvåvåningshus, men taknivån sänktes, vilket resulterade i enbart ett plan. Huset används som sommarbostad.”

Om man går in från Norra stigen vid fältets norra skogssida, träffar man på resterna av något som skulle kunna var en jordkällare. En möjlig ursprungsplats för torpet.

Maj 2021

Pär Waldelius

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.